Dagarna passerar och blir till veckor som övergår i månader och år. Årstider skiftar. Ibland krävs det en trogen kamrat med fyra tassar för att konkretisera tidens abstrakta framfart genom livet. När vi startade Alvhem Mäkleri & Interiör, var min Welsh Springer Spaniel, Lester, bara en framfusig liten valp med långa öron och stora tassar. Bland stora ambitioner, skisser, målarburkar och flitiga hantverkare bekantade han sig nyfiket med mattes framtida arbetsplats.

Nu, sex år senare, är drömmen ett etablerat företag och Lester en vuxen hund. När vi promenerar runt bland sekelskifteshusen som kantar de fem gator i Linné där jag nu arbetat i åtta år, inser jag hur trygg jag känner mig. Jag kan varenda utsmyckning på de rödskiftande fasaderna, varenda årtal när de olika föreningarna bildades, antalet medlemmer och deras namn... ja till och med namnen på deras barn och deras hundar. Med andra ord är det inte bara Lester som vet var den söta bruna labradortiken bor.

På denna geografiskt begränsade yta känner jag mig hemma. Min specialkompetens och min trygghet är tillsammans med mitt genuina intresse för att hjälpa människor några av de anledningar till att de flesta av mina kunder återvänder när det är dags att röra på sig igen. Essensen i mäkleri har för mig aldrig varit snabba avslut och många affärer. Jag kan fortfarande förundras över hur roligt jag tycker mötet med människor är. Servicekänsla och förmågan att skapa bästa möjliga förutsättningar är delvis en talang man föds med, men även något man måste förvalta väl.

Min egen fristad hittade jag i en ovanligt välbevarad 20-talslägenhet nära Delsjöns gröna naturstråk. Jag slås varje kväll av det underbara ljus som bokstavligen dränker de vitsåpade brädgolven och den vitmålade pärlsponten. Mitt näst intill överdrivna inredningsintresse gör att projekten ständigt avlöser varandra och att jakten på de "rätta" detaljerna aldrig tar slut.

"Älska ditt arbete, men älska din fritid än mer", lyder livsnjutarens motto. I mitt liv är det dansen som skapar lycka och tar all min lediga tid i anspråk. Redan efter den första trevande salsalektionen blev jag instinktivt beroende av rytmen, musiken och det universella sättet att uttrycka sig i rörelse. I salsan finns inga främlingar, bara nya danspartners att lära känna. Att dansa är därför synonymt med att umgås eftersom dansen erbjuder möten över gränserna, såväl de mentala som de fysiska, där positiva energier och nya vänskaper uppstår.

För att göra en lång kärlekshistoria kort: salsan är mitt kall, ett element som ger mig livskraft för att orka ge 100 % på jobbet.